Rytmik

Rytmik är en musikpedagogisk metod där dess utövare upplever, lär och förstår musik genom rörelse. Rörelsen är central och används både som inlärningsredskap och uttryckssätt. Genom att involvera flera sinnen och uttryckssätt i undervisningen förankras teori i praktik.

Undervisning utifrån rytmikpedagogiken innefattar många olika saker, som till exempel rörelsekomposition, spel på olika instrument, gehörsträning, metrik, samspelsövningar, rörelsesånger, pulsträning, sång- och danslekar. Några enkla exempel på rytmikövningar är att markera taktart, gå olika notvärden eller att följa en melodilinje med rörelse i rummet. Undervisning i dans kan också ingå. Improvisation, både i rörelse, spel och sång, är något som är grundläggande i rytmikundervisningen.

Rytmiken är i första hand en musikpedagogik, men genom dess arbetssätt kan även andra erfarenheter och kunskaper förmedlas. Det är inte ovanligt att koppla samman rytmik med andra ämnen. Rytmikundervisning sker oftast i grupp, vilket ger möjlighet till social träning, men det handlar lika mycket om att låta individen utveckla sitt eget konstnärliga uttryck, sin initiativförmåga och musikalitet.

Rytmik är en pedagogik som kan tillämpas i många olika musikstilar och genrer. Den är också mycket anpassningsbar beträffande svårighetsgrad. Det finns rytmikgrupper för alla åldrar, allt ifrån spädbarnsrytmik till klasser för professionella musiker.

Rytmikens historia och utveckling

Vid nittonhundratalets början florerade en rad idéer kring hur pedagogiken skulle kunna refomeras. Detta påverkade även musikpedagogiken och flera musiker och musikpedagoger prövade sig fram. Rytmikpedagogiken växte fram på konservatoriet i Genève, där Émile Jaques-Dalcroze verkade. Rytmiken blev ett svar på en musikundervisning som fokuserade mer på teknisk färdighet i instrumentspel än på att låta deltagarna öva sin egen musikalitet. Dalcroze påverkade och påverkades av andra samtida reformpedagoger och konstnärer, som exempelvis Isadora Duncan, Rudolf Laban och Konstantin Stanislavskij.

Till Dalcrozes skola i Hellerau, och senare i Genève, kom människor från hela världen för att studera rytmik. Metoden spreds därmed vidare och har fortsatt att utvecklas med varje utövare. Utvecklingen pågår än i dag.

Rytmik i dag

Du hittar rytmik i läroplanerna för förskola, grundskola och fritidshem, både i värdegrundskapitlen och i kursplanerna. På gymnasiet finns rytmik som en egen kurs inom det estetiska programmet. På ett par folkhögskolor i Sverige kan elever studera rytmik i grupp och som huvud-/ biinstrument. Musikhögskolor och lärarhögskolor ger kurser och utbildning i rytmik inom sina lärarprogram, men även som fortbildning. Kulturskolor, studieförbundet och kyrkor erbjuder rytmik för barn och unga på många platser i landet. Dessutom finns det flera verksamma rytmiklärare som använder rytmikpedagogiken i annan verksamhet än den rent musikpedagogiska, eller som en grund för sitt konstnärliga arbete.